torsdag 27 oktober 2016

Vad kostar den psykiska ohälsan arbetsgivare?


Psykisk ohälsa är numer den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige och står för drygt 40 % av sjukfrånvarokostnaderna. Den totala kostnaden för psykisk ohälsa i Sverige beräknades år 2012 uppgå till 184 miljarder kronor (det motsvarar ca 36 000 kronor per person i arbetsför ålder).

 Med hjälp av det Arbetshälsoekonomiska analysverktyget får du som arbetsgivare, eller företagshälsa, vägledning och en praktisk guide för hur du kan beräkna kostnaderna för psykisk ohälsa i din organisation.

 Vill du veta mer om vad den psykiska ohälsan kostar för just din organisation – boka in den 9 december 2016 – då vi lanserar det Arbetshälsoekonomiska analysverktyget

 Lanseringsseminariet är ett heldagsevenemang som riktar sig till alla intressenter vill informera sig och få en introduktion i analysverktyget. Förmiddagen är främst fokuserad på att ge en introduktion i det Arbetshälsoekonomiska analysverktyget. Eftermiddagen ger en praktiskt utbildande vägledning i hur man arbetar med, och för in, det Arbetshälsoekonomiska analysverktyget i den egna verksamheten.

 När: 9 december 2016, kl. 09.30-16

Var: Scandic Continental, Vasagatan 22, Stockholm

 Heldag (09.30-16.00): 1600 kr exkl. moms

Förmiddag (09.30-12.00): 800 kr exkl. moms

 Anmälan

Du anmäler dig till seminariet via vår hemsida www.fhvforskning.se.  Antalet platser är begränsat så se till att boka din plats redan idag!

 Kontakt

Vid frågor om lanseringsseminariet och dess innehåll kontakta:

Carl Strömberg, carl.stromberg@ki.se, 08-524 872 89

 Vid frågor om anmälan och faktura, kontakta:

Caroline Almqvist, arbetshalso@akademikonferens.se, 018-67 15 22
Varmt välkomna!

tisdag 25 oktober 2016

Är det personligheten som gör att du blir mobbad eller leder mobbning till förändrad personlighet?

Forskningen om vad som orsakar mobbning pekar tydligt på att det är faktorer i arbetet som är avgörande för att det uppkommer. Länge har man dock försökt förstå betydelsen av  individfaktorer såsom personlighetsdrag vid mobbningsproblematik. Är det så att vissa individer löper högre risk att bli mobbade än andra?  Intressant ny forskning från Norge om betydelsen av personlighetsdrag för att bli utsatt för mobbning och trakasserier. Studierna visar att personlighetsdrag kan vara både en möjlig orsak men också en konsekvens av mobbning och trakasserier. 
klicka här för mer info


Christina Björklund hos oss forskar just nu om mobbning av chefer (se mer chefer i skottlinjen)
Stefan Blomberg på Arbets- och miljömedicin forskar även han om mobbning och trakasserier. Han har precis i dagarna kommit med en bok där  han gått igenom kunskapsläget inom området och utifrån detta utarbetat ett stöd i hur man systematiskt utreder mobbningproblematik på arbetsplatsen Mobbning på jobbet. Uttryck och åtgärder

måndag 17 oktober 2016

Att mäta buller - glöm ej att anmäla dig till seminariet 9 nov

Välkommen till seminarium den 9 november kl 13.30-16.00
Anmäl dig här


Så har vi glädjen att lansera ännu en riktlinje från Företagshälsans riktlinjegrupp. Denna gång om hur man mäter exponering av buller på ett kvalitetssäkrat sätt.  Detta ämne som riktlinje lyftes av vår partssammansatta prioriteringsgrupp för riktlnjearbetet.


Bullermätningar utförs på olika sätt, vilket gör det svårt att genomföra kvalitetsbedömningar och jämförelser av dem. Samtidigt finns ett gediget kunskapsunderlag sammanfattat i olika standarder, men dessa standarder har inte fått genomslag i praktiken eftersom det är krävande att sätta sig in i dem. Det finns därför starka skäl att utveckla kvaliteten hos den bullermätning som företagshälsor och andra aktörer tillhandahåller samt att underlätta för dem att följa de standarder som finns inom området. Arbetsmiljöverket har framfört önskemål om att mätrapporter från bullermätningar bör vara standardiserade och innehålla tillräckligt med uppgifter för att mätningarnas tillförlitlighet och användbarhet ska kunna bedömas.
Ordförande för denna grupp har varit Docent Peta Sjölander från KTH.Gruppen har bestått av forskare och praktiker från olika verksamheter. Ett varm tack för det fina arbete som Peta och gruppen gjort!

Kurs för vårdgivare för att stötta klienter att klara av arbetet trots stressrelaterad psykisk ohälsa


Nu ger vi igen kursen i problemlösningsbaserade samtal med inriktning mot stressrelaterad psykisk ohälsa.  Det är den enda kursen i sitt slag som i dagsläget lär ut denna metodik i Sverige. Kursen lär ut färdigheter i en metod som rekommenderas i riktlinjer både i Sverige och utomlands och som har stöd i forskningsresultat för att underlätta arbetsåtergång vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Kursen vänder sig till kliniskt verksamma som möter patienter med vanlig psykisk ohälsa.


Anmälan och mer kursinfo här






torsdag 13 oktober 2016

Partnermedverkan i forskning - kan det vara något?


Idag träffar vi några av våra partners som medverkar i en grupp som stödjer oss med att prioritera vilka nationella riktlinjer som behövs för att stödja bra åtgärder på arbetsplatser. Att ha nära samarbete med partners är så viktigt i den typ av forskning vi bedriver. Arbetshälsoforskningen handlar om att ta fram kunskap om risker såväl som effektiva metoder för att förebygga och åtgärda dessa risker. Arbetshälsoforskningen bidrar med underlag för att skapa goda, produktiva arbetsplatser. För att kunna göra detta behövs goda kunskaper om arbetsförhållandena ute i verksamheter och vi forskare är därmed beroende av att få input och kunskap från fältet. Min forskargrupp är inriktad på forskning om effektiva metoder för att förebygga eller åtgärda aktuella och relevanta problem på arbetsplatser. Partnermedverkan är viktigt i allt från att identifiera problem, redan innan de blir till skadestatistik på arbetsmiljöverket och Försäkringskassan, till att medverka i hur man kan utforma insatser som faktiskt kan fungera i den dagliga verksamheten.

Både internationellt och nationell har forskningsorganisationer och råd insett vikten och nyttan med partnermedverkan eller ”brukar”medverkan – på engelska ”practice based research”. Det publiceras även fler och fler studier som visar på nyttan så vikten av detta är klar.  Det finns dock en hel del utmaningar för både forskare och praktiker med att få till ett väl fungerande samarbete som inte bara är en traditionell referensgrupp med envägskommunikation. Att lära sig att kommunicera och förstå varandra är den första utmaningen – alla grupper har sina ”fikonspråk” och föreställningar om ”den andra”.  Andra utmaningar utifrån ett forskarperspektiv är att partnermedverkan är mer tidskrävande och ”krånglig” än forskning bestående av enbart forskare som avskilt studerar verkligheten. Detta gör det även mer kostnadskrävande då resurser måste läggas på mer tid för möten, kunskapsinhämtande och förankring samt på kommunikation. Utifrån partnerperspektivet är utmaningarna likartade med resurser för tid men också att förankra och förändra ute i pågående verksamheter för att få studier att fungera.

Trots de utmaningar och svårigheter som finns är partnermedverkan väl värt då det ger mer vinster än problem, inte minst genom att det stödjer spridning genom att gapet mellan forskningsresultat och användning minskar. Det gör dessutom forskningen mer intressant och arbetet roligt då det är givande att få möta människor från många olika typer av verksamheter och också se hur mycket nytta forskning som kommer till användning faktiskt gör.

För att utveckla en väl fungerande forskning med partnermedverkan behöver forskningsråden kunna ge högra bidrag och bidrag för infrastrukturstöd. Vi har i vår verksamhet kunnat se en kostnadsökning om ca 40 % under åren då vi utvecklat partnermedverkan där kostnader för utvecklad kommunikation och stöd står för den största delen. Så i framtiden hoppas vi på att förståelsen för vilka förutsättningar som krävs och insikten om nyttan med partnermedverkan ökar i inte bara hos forskningsråden utan i samhället i stort.

 Vi har i min grupp så långt inriktat oss på att utveckla samarbete med tre olika partners – företagshälsan, arbetsgivarparter samt arbetstagarparter.  Vårt mål är utveckla det till att även inkludera arbetsgivare, bransch/yrkesorganisationer mm i syfte att komma ännu närmare praktiken.  Representerar du någon av dessa grupper och är du intresserad av att deltaga i partnerskapet – hör av dig!
Ser fram emot mötet idag då vi skall komma fram till vilka nya riktlinjer vi skall arbeta fram!

Kommande lanseringar fnner du här

måndag 26 september 2016

Vad kostar rehabilitering för alkoholproblem?

Som arbetsgivare tittar man naturligtvis mycket på vad olika insatser kostar när man skall välja insats för att stötta en anställd med alkoholproblem. Nu kommer en ny rapport där en jämförelse av kostnader utifrån ett arbetsgivarperspektiv görs mellan tre olika rehabiliteringsprogram för anställda med alkoholproblem. Resultaten visar att det inte är själva kostnaden för insatsen som är det mest kostnadskrävande utan för produktionsbortfallet när den anställdes deltar i insatsen. Hämta rapporten här

fredag 23 september 2016

En ny riktlinje från Företagshälsans riktlinjegrupp - Exponeringsmätning av hörselskadligt buller

Välkommen till seminarium den 9 november kl 13.30-16.00
Anmäl dig här


Så har vi glädjen att lansera ännu en riktlinje från Företagshälsans riktlinjegrupp. Denna gång om hur man mäter exponering av buller på ett kvalitetssäkrat sätt.  Detta ämne som riktlinje lyftes av vår partssammansatta prioriteringsgrupp för riktlnjearbetet.


Bullermätningar utförs på olika sätt, vilket gör det svårt att genomföra kvalitetsbedömningar och jämförelser av dem. Samtidigt finns ett gediget kunskapsunderlag sammanfattat i olika standarder, men dessa standarder har inte fått genomslag i praktiken eftersom det är krävande att sätta sig in i dem. Det finns därför starka skäl att utveckla kvaliteten hos den bullermätning som företagshälsor och andra aktörer tillhandahåller samt att underlätta för dem att följa de standarder som finns inom området. Arbetsmiljöverket har framfört önskemål om att mätrapporter från bullermätningar bör vara standardiserade och innehålla tillräckligt med uppgifter för att mätningarnas tillförlitlighet och användbarhet ska kunna bedömas.
Ordförande för denna grupp har varit Docent Peta Sjölander från KTH.Gruppen har bestått av forskare och praktiker från olika verksamheter. Ett varm tack för det fina arbete som Peta och gruppen gjort!


torsdag 1 september 2016

Nu händer det mycket......

Det kommer att vara en höst full med roliga och spännande aktiviteter! Vi har tre nya rapporter från riktlinjearbetet som presenteras under hösten. En ny riktlinje om exponeringsmätning av hörselpåverkande buller är snart redo för lansering och den första rapporten om Arbetshälsoekonomiska analys kopplad till de publicerade riktlinjerna lanseras preliminärt 9 dec och denna första är baserad på Riktlinjen för psykisk ohälsa. Den tredje rapporten som släpps i dagarna är handlar om kostnadsjämförelse mellan tre rehabprogram för anställda med alkoholproblem från ett arbetsgivarperspektiv. Jag skriver på blogg och twitter när de släpps.
Innan sommaren publicerade vi även en ny rapport om Incitament för arbetsgivare att investera i arbetsmiljö och hälsoinsatser länk till rapporten.


Förra veckan sprang jag på en underbar gammal poster på en second hand butik. Den är från föreningen för arbetarskydd och beskriver med teckningar och statistik arbetsmiljörisker och åtgärder inom olika branscher. Antagligen är den framtagen för att sitta som upplysning på arbetsplatser och det är precis det som enligt det aktuella vetenskapliga kunskapsläget är viktigt. I riktlinjen för psykisk ohälsa påvisar vi just att kunskap hos chefer om vilka risker som finns inom den egna branschen och arbetsplatsen är avgörande för att kunna förebygga och tidigt upptäcka risker för ohälsa. Så inget nytt under solen eller..........Kanske en god idé att göra nya attraktiva posters om detta - man stannar absolut till och tittar....





Vill slutligen också passa på att säga grattis till Iben Axen forskare hos oss som i dagarna befodrats till docent  och 7 oktober har vi en doktorand Andreas Eklund, som framlägger sin avhandling om prognos och prevention av ryggsmärta.

tisdag 12 januari 2016

Riktlinjer för tidiga insatser vid alkoholproblem på arbetsplatsen

På måndag lanserar vi den fjärde riktlinjen från företagshälsans riktlinjegrupp! Arbetet med denna riktlinje har letts av Ulric hermansson forskare vid Karolinska Institutet. Måndagens seminarium är fullbokat men en ny chans finns den 15 februari . Anmäl dig här

lördag 5 december 2015

Grattis till Landstingshälsan i Örebro Län!

De lyckades bli den första godkända Akademiska företagshälsan. Flera ansökningar är mottagna och vi jobbar på med att gå igenom dessa för godkännande. Varmt välkommen med ansökan! Anmäl dig genom att klicka här

torsdag 29 oktober 2015

Tidiga insatser vid alkoholproblem på arbetsplatsen

Nu är det snart dags igen för en ny riktlinje denna gång om tidiga insatser vid alkoholproblem på arbetsplatsen. Lanseringsseminariet sker den 18 januari 10.00-15.00. Seminariet vänder sig till ledning och praktiker verksamma inom företagshälsa, arbetsgivare, skyddsombud och andra som arbetar med dessa frågor. Förmiddagen är upplagd så att den riktar sig till alla medan eftermiddagen ägnas åt en mer detaljerad genomgång av hur den praktiskt tillämpas.   Läs mer och anmäl här.

fredag 16 oktober 2015

Dags att ansöka om att bli en Akademisk företagshälsa!!

Nu öppnar vi för anmälan till att ansöka om Akademisk företagshälsa. Läs mer om syftet och medlemskraven på länken ansökan.  Att vara en Akademisk företagshälsa ger en kvalitetsstämpel som visar att ni arbetar med de senaste vetenskapligt belagda metoderna. Är ni via branschföreningen Sveriges Företagshälsor en auktoriserad företagshälsa är detta ett ytterligare steg för kompetenssäkring.

Arbetsgivare har efterfrågat Akademisk företagshälsa och ser det som ett bra stöd i upphandling av företagshälsa.

Vi välkomnar dig som blir godkänd Akademisk företagshälsa som medlem i Kompetenscentrum för företagshälsa och vi ser fram emot ett gott samarbete. 

fredag 12 juni 2015

En till chans......

Det är fantastiskt vilket gensvar vi fått på vårt seminarium för de nya riktlinjerna! På grund av mycket stort intresse för de nya riktlinjerna blev seminariet den 14 september snabbt fullbokat vi sätter därför in ett extraseminarium!
Seminariet det 14 kommer också att filmas och läggas ut på www.fhvforskning.se för att öka möjligheten för grupper att ta tillvara seminariet tillsammans.

Seminarium

Presentation av två nya evidensbaserade riktlinjer för Företagshälsovården.
- Psykisk ohälsa på arbetet
- Hälsoundersökningar via arbetsplatsen


Tid:     Fredagen den 6 november 2015, kl 09.15-16.00


Program och anmälan: Anmäl dig här

tisdag 2 juni 2015

Nya riktlinjer för psykisk ohälsa och hälsoundersökningar via arbetsplatsen

Den 14 september lanserar vi två nya riktlinjer från företagshälsans riktlinjegrupp. seminariet riktat sig till företagshälsan, arbetsgivare, arbetsmarknadesn parter, leverantörer av hälsooch arbetsmiljötjänster till arbetsgivare etc....
Det är ett begränsat antal platser så skynda att anmäl - "först till kvarn gäller"


för mer info och anmälan klicka här

onsdag 27 maj 2015

Att arbeta enligt bästa tillgängliga kunskap

Vi har i en ny rapport  undersökt användningen av evidensbaserad praktik (EBP)  inom företagshälsan. Det är en uppföljning av enkäten som gjordes 2011. De viktigaste resultaten är :
  •  att FHV anställdas kompetensen och vilja att arbeta enligt EBP har ökat sen 2011
  • att stödet från ledning och organisationen för att arbeta enligt EBP har minskat samtidigt som ledningen uppger att
  • det är den enskilde antsälldes skyldighet att hålla sig uppdaterad, dvs ledningen ser det som ett individuellt åtagande för den enskilde anställde och inte som att det behövs ett organisatoriskit stöd sk lärande organisationer.
Du kan läsa mer och ladda ned rapporten på EBP inom FHV


Evidensbaserad praktik handlar om att i sin dagliga verksamhet använda sig av bästa tillgängliga kunskap från forskningen parat med egna erfarenheterna och kompetens utifrån förutsättningar och förväntningar från aktuell klient/patient/arbetsplats. Evidensbaserad praktik handlar alltså inte om att vetenskapen skall peka med hela handen och säga exakt så här skall ni alltid göra i alla sammanhang i alla situationer.
Det är viktig att förstå detta när man idag pratar om vikten av att arbeta evidensbaserat och enligt evidensbaserad praktik. Jag möter då och då reaktionen som antyder att det fortfarande finns ett missförstånd kring vad evidensbaserad praktik (EBP) är. Det jag exempelvis kan få höra är " ja evidens är väl bra men det funkar inte att tillämpa i vår verksamhet - vi arbetar med bra metoder ändå" eller " forskarna kan inte komma in och styra hur vi skall jobba - de kan inte hur det går till inom verksamheten" etc etc...
Jag ser det som ett viktigt gemensamt arbete där vi från vetenskapen och verksamheter tillsammans kan arbeta mot att stärka kvaliteten och därmed effekterna av FHvs arbete med att stödja arbetsgivare i att ha ett effektivt arbete med arbetshälsa och arbetsmiljö.