Partnermedverkan i forskning - kan det vara något?

Idag träffar vi några av våra partners som medverkar i en grupp som stödjer oss med att prioritera vilka nationella riktlinjer som behövs för att stödja bra åtgärder på arbetsplatser. Att ha nära samarbete med partners är så viktigt i den typ av forskning vi bedriver. Arbetshälsoforskningen handlar om att ta fram kunskap om risker såväl som effektiva metoder för att förebygga och åtgärda dessa risker. Arbetshälsoforskningen bidrar med underlag för att skapa goda, produktiva arbetsplatser. För att kunna göra detta behövs goda kunskaper om arbetsförhållandena ute i verksamheter och vi forskare är därmed beroende av att få input och kunskap från fältet. Min forskargrupp är inriktad på forskning om effektiva metoder för att förebygga eller åtgärda aktuella och relevanta problem på arbetsplatser. Partnermedverkan är viktigt i allt från att identifiera problem, redan innan de blir till skadestatistik på arbetsmiljöverket och Försäkringskassan, till att medverka i hur man kan utforma insatser som faktiskt kan fungera i den dagliga verksamheten.

Både internationellt och nationell har forskningsorganisationer och råd insett vikten och nyttan med partnermedverkan eller ”brukar”medverkan – på engelska ”practice based research”. Det publiceras även fler och fler studier som visar på nyttan så vikten av detta är klar.  Det finns dock en hel del utmaningar för både forskare och praktiker med att få till ett väl fungerande samarbete som inte bara är en traditionell referensgrupp med envägskommunikation. Att lära sig att kommunicera och förstå varandra är den första utmaningen – alla grupper har sina ”fikonspråk” och föreställningar om ”den andra”.  Andra utmaningar utifrån ett forskarperspektiv är att partnermedverkan är mer tidskrävande och ”krånglig” än forskning bestående av enbart forskare som avskilt studerar verkligheten. Detta gör det även mer kostnadskrävande då resurser måste läggas på mer tid för möten, kunskapsinhämtande och förankring samt på kommunikation. Utifrån partnerperspektivet är utmaningarna likartade med resurser för tid men också att förankra och förändra ute i pågående verksamheter för att få studier att fungera.

Trots de utmaningar och svårigheter som finns är partnermedverkan väl värt då det ger mer vinster än problem, inte minst genom att det stödjer spridning genom att gapet mellan forskningsresultat och användning minskar. Det gör dessutom forskningen mer intressant och arbetet roligt då det är givande att få möta människor från många olika typer av verksamheter och också se hur mycket nytta forskning som kommer till användning faktiskt gör.

För att utveckla en väl fungerande forskning med partnermedverkan behöver forskningsråden kunna ge högra bidrag och bidrag för infrastrukturstöd. Vi har i vår verksamhet kunnat se en kostnadsökning om ca 40 % under åren då vi utvecklat partnermedverkan där kostnader för utvecklad kommunikation och stöd står för den största delen. Så i framtiden hoppas vi på att förståelsen för vilka förutsättningar som krävs och insikten om nyttan med partnermedverkan ökar i inte bara hos forskningsråden utan i samhället i stort.

 Vi har i min grupp så långt inriktat oss på att utveckla samarbete med tre olika partners – företagshälsan, arbetsgivarparter samt arbetstagarparter.  Vårt mål är utveckla det till att även inkludera arbetsgivare, bransch/yrkesorganisationer mm i syfte att komma ännu närmare praktiken.  Representerar du någon av dessa grupper och är du intresserad av att deltaga i partnerskapet – hör av dig!

Ser fram emot mötet idag då vi skall komma fram till vilka nya riktlinjer vi skall arbeta fram!

Kommande lanseringar fnner du här